Ibland så undrar jag om man kan svämma över inombords. Att det blir för mycket av både det goda och mer därtill att man till slut faller isär. Hur gör man för att inte belamra sig med allt det där som tar sådan plats? Hur gör man för att hålla sig över ytan och kämpa för luft? Jag känner ibland att jag har lite väl mycket kärlek att ge, att jag inte vet riktigt hur jag ska dela ut den, hur jag ska visa den. Den kärlek jag lider mest av är väl troligen den som jag inte kan ge till någon. Den kärlek som är given för en viss person. Den person som jag ännu inte har hittat, eller har hittat men inte vet om de. Eller kanske till och med vet om men inte kan bemästra. Den jag borde lämna. Det är inte lätt alla gånger att veta vad man ska göra. Det är så himla lätt att ge förslag, uppmaningar och bra ord till någon annan men att förstå dem själv är ju en helt annan femma. Konstig ändå, att man inte kan lyssna till sina egna ord. Det hjälper ju andra ibland, men inte en själv.

Känner mig lite värdelös för tillfället. Ingen lön denna månaden och det gnager mig i ryggen att jag kan bli utslängd när som helst. Troligast senare i höst, men jag vill inte vara med om det. Så försöker hitta mig en ny lägenhet, som inte går så bra. Många sökandes i Göteborg och det finns inget speciellt system för att få lägenhet, utan allt gäller bara tur. Bara att söka som en idiot och hoppas på det bästa. Går ju hitta lägenheter på blocket men då är det oftast 2:a hands kontrakt, då är man ju ändå orolig för att bli av med lägenheten. ALLT hade varit så mycket enklare om jag hade varit studernade nu!! Jisses!!

Jag tycker att det börjar bli lite jobbigt att behöva åka och handla för att kunna få mynt till biljettautomaten. Den tar ju inte VISA kort, vilket stör mig. Bara bensinkort och mynt. Jag använder mig inte av mynt, handlar alltid på kort. Och bensinkort har jag inte lust att skaffa bara för att slippa p-bot. Så nu måste jag sälja bilen, behöver ju den inte annars heller. Måste tänka på miljön. Om man kan ta buss eller tåg så ska man lämna bilen på parkeringen och då känner jag att jag lika gärna kan sälja den. Det är en Mazda 323 -93. Går bra för sin ålder. Bara två och en halv ägare. Välvårdad inuti. Vill ni köpa?

Ibland undrar jag lite om man kanske skulle testa något farligt. Eller kanske inte farligt, men något som får kroppen att haja till för en stund. Så att man liksom fattar att man lever. Som bungyjump eller fallskärmshopp. Helst det sistnämnda. Vilken jävla känsla! Leva livet som att varje dag vore den sista. Som "The Bucket list". Men då vore det ju även bra att ha obegränsat med pengar. Fast kanske är det så att man inte behöver hur mycket pengar som helst, utan bara tid och jävlaranamma? Jag vet iallafall vad jag vill. Och ska fortsätta att sträva efter det, båda tingen.

Likt mitt liv, mitt humör och vädret i Göteborg så ändras stylen på min blogg. Ärsom vanligt inte helt nöjd. Men för tillfället så håller detta. På fredag ska jag ge mig själv lite tid, hos frisören. Och priset för det står mig dyrt, det märks att man bor i storstaden. Tänker aldrig berätta vad jag kommer att få betala. Never ever. Men jag förtjänar det. YES!

Twilight. Underbar film. Hade inte alls höga förhoppningar, utan tänkte mer att det skulle vara en löjlig film om vampyrer. Men så var det verkligen inte. Ingen vampyrfilm som Dracula. Utan en romantisk thriller. Så underbart, så vackert. En film i särklass. Väntar ivrigt på uppföljaren som kommer i november. Nu känner jag mig bara sådär mysig, känslan som jag så mycket älskar. I vissa fall (rätt många fall) så önskar jag att känslan kunde komma för min skull och inte för en film eller någon annans skull. Men tiden har sin lag och jag antar att den inte går att skynda. Men jag bara önskar att jag kunde styra över så mycket mer. Kunde välja mina vägar med mer precision. Kunde välja mina känslor med mer precision...och styrka. Styrkan att hitta mer rätt.

Hade varit trevligt om man hade kvar det som man lärde sig på multimedia lektionerna. Alltså att jag kommer ihåg hur man gör med alla HTML-koder. Börjar bli lite trött på att inte kunna göra bloggen som jag själv vill. Men detta får väl duga tills jag tröttnar igen. Är ju egentligen bara en sida där jag skriver av mig. INte provocerar folk som andra väldigt unga bloggare gör just nu. Eller testar andras gränser. Har ni gått in på de bloggar som det pratas om nu? Vill helst inte skriva deras adresser här. Noop.  En låter lite som sin katt när hon gör sina videoinlägg, en annan strävar efter att trycka ner andra genom att vara en bitch. Vad är meningen med det egentligen? Jag borde skaffa mig ett liv istället för att surfa runt på andras sidor.