Den svarta korgen är VIP korg. Vad det innebär vet jag inte, men en sak kunde jag se. Det är plexiglas i golvet så det kanske ska se ut som att man flyger. Vad vet jag?

Det är så mycket blandade känslor som bubblar i mig. Otroligt blandat, men mer åt det positiva hållet. Jag vill gråta av två saker, men får inte fram det. Ett av lycka och två av hur långt bort jag kommer att finnas. Jag är så otroligt glad och det skrämmer mig. Jag är rädd för att gå händelserna i förväg och att det sedan inte kommer att bli något av det. Jag är rädd för att ALLA ska veta mina planer och att jag blir en udda prick i intet om det inte blir av. Vad som helst kan hända och detta betyder inte att jag bara tänker negativt. Det gör jag verkligen inte, jag är bara så rädd just nu. Nästan lite adrenalin känsla över det hela. Idag ringde jag Prometric som har hand om registrering för olika test i världen. Jag var skit nervös innan jag ringde för jag visste inte om det var ett svenskt nummer jag hade fått. Alltså att jag börjar prata engelska och så sitter det en svensk i andra luren. Men det var någon i USA eller nått. Pratade i allafall engelska. Hon var jättre trevlig och det var ovant att bli kallad ma'am hela tiden. Jag sa att jag hade försökt att registrera mig på webben, men att det inte gick. "Okey, did you get an error ma'am, what did the page say ma'am? Sorry ma'am but I think it's because you did it international ma'am. But I can help you from here ma'am. Can you spell your name ma'am?" Jag skojar inte, så många ma'am var det. Kände mig som en kunglighet.

Idag har jag varit ledig. Gav mig själv tid att ta det lugnt, men på ett bra sätt. Tvättade på morgonen, åkte ner till stan för att göra ett ärende. Köpte lunch och satte mig nere vid Älvrummet och Göteborgs hjulet. Mycket vackert. La mig i solen, hörde studenter hurra av gläjde. Åkte sedan hem till grabbarna och satt på deras altan. Mycket bra dag. Jag är lycklig!