Jag vill ha något i denna stilen, men med några färre veck. Snyggt till en kort jacka på sommarkvällens utgång. Något som oväntat inte behöver vara jag, men ändå vara det. Lite förvirrande

Det skär i hjärtat när man ser ens vänner sakta krypa ur sitt skinn för hur dåligt de mår. I vissa skeden kan jag ge råd och trösta för att jag själv vet hur det är och känns. Men att inte ha suttit i samma sits gör det svårare att trösta, eller kanske inte trösta  men ge de orden som gör det lite bättre. Men jag gör så gott jag kan och nu när jag mår bra så drar jag nytta av det och sprider av min gläjde för att värma lite. Det är väl så man gör när man är en bra vän, finns till. Och jag är väldigt glad över att jag har likasinnade vänner runt mig. Jag är lyckligt lottad!

Det som gör att jag håller mig uppe (inte för att jag drunknar) är att jag äntligen har ett mål. Det gör så mycket att ha något att sträva efter och se fram emot. På något sätt blir det lättare att gå upp halv fem på morgonen trots att man fortfarande går efter vintertid OCH är extremt morgontrött. Jag har ett syfte med mitt arbete och skiner som solen varje dag jag kommer till jobbet, eller ja nästan varje dag. Och att människor runt mig ser det är ännu mer givande. Jag är som många vet en tänkare. Jag tänker vitt och brett om allt som kretsar runt mig. Dagligen går jag nu och tänker mig en framtid så stor och äntligen med en utbildning som jag vill ha. Hoppas bara att det slutar som jag vill.

När du har två olika känslor i kroppen, vilken av dem följer du oftast då? Du har två känslor av vad som är rätt och två av vad som är fel. Men vilken av dem väger över mer? Jag kan aldrig bestämma mig över om jag ska följa hjärtat eller hjärnan, men vem säger att det ena är rätt och det andra fel. En magisk blandning av båda kanske är det rätta. Men vilken häxblandning är den bästa? Kanske har det att göra med vad det gäller. Och det är kanske lättare att utgöra det rätta i just den stunden som man behöver ta beslutet. Och jag tror även att man aldrig vet om man säkert gör det absolut rätta. Det är nog bara efteråt som man kan skatta sig lycklig för att man gjorde det rätta valet, eller så var det dumt och allt går åt helvete. Men som sagt så vet man inte det förrens efteråt så varför ska man fundera över huvudtaget? Lika bra och singla slant istället, 50-50 chans att det blir bra. Taget, jag ska hedanefter ta alla mina beslut baserat på om det blir krona eller klave i min hand.

Nu till exempel: ska jag öva till högskoleprovet eller ska jag skita i det och göra mitt bästa som det är nu.

I dag har jag verkligen fått öva på min engelska. Sålde fyra madrasser, två sänggavlar och en garderob till ett asiatiskt/engelsktalande par idag. Samtidigt som jag skulle serva andra kunder eftersom jag var själv på avdelningen ett tag då vi var igång med rasterna. Stressigt, men oerhört roligt. Har man inte jobbat på IKEA när det är mycket folk så vet man inte vad jag pratar om. Alla vill ha min experthjälp (haha!) och  springer efter mig som en meteoritsvans. Det kan vara lite krävande dock. Men är stolt över hur bra jag skötte allt och ger mig själv en klapp på axeln. Försök själva att på engelska förklara vilken madrass och dess kvaliteter den har som du ska sälja. Varför den är bra och en annan mindre bra. Vad man ska tänka på och allt. Och förklara sedan på engelska hur man gör när man handlar på ikea, att du väljer vad du vill ha och plockar det, betalar det och lämnar på hemkörning, eller hur distributionsorder fungerar. Kan nog klara Australien galant och jag har i min tanke att du Sanna kommer ner sen och bor med mig och ger mig gratis dyklektioner. Låter helrätt! 

Har varit på ännu ett möte om Australien. Om jag vill kunna använda mig av utbildningen jag betalar så dyrt för utomlands så ska jag inte gå någon TAFE utbildning. Av den blir jag tydligen "ingenting". Och det kanske inte är det jag strävar efter. Då är det lika bra att lägga ner minst tre år för en utbildning som tar mig någonstans och låter mig fajtas i medicindjungeln. Men detta medför också att jag antingen måste göra ett TOEFL test på runda slängar 1500 SEK eller läsa engelska en termin i Australien innan jag börjar. Utbildningen jag tittar på nu är bachelor of sport and exercise science där jag sedan kan fördjupa mig i nutrition tredje året, bland annat. Jag kommer i så fall läsa på ett universitet som heter University of Sunshine Coast, en timma norr om Brisbane. Detta är liknande sjukgymnast i Sverige men jag kommer även att få en mycket god, hur ska jag uttrycka mig, engelska utbildning. Jag kommer att läsa allt på engelska så klart så det kommer bli en utmaning bara det, men jag kommer att ha goda chanser i livet när jag har bott i ett engelsktalande land i tre år. Bara det är meriterande (säger man så?) Den dåliga sidan är att jag kommer att ha mer pengar att betala tillbaka till CSN än vad en student som läser i Sverige har, eftersom det är terminsavgift i de flesta länder utomlands. Men som sagt, detta vägs upp av så mycket mer. Jag känner att det är värt det för den upplevelsen och utbildningen jag får för det. Jag tror på att man måste testa innan man kan säga att det var fel. Man måste testa vingarna, ingen annan kan säga om det är rätt eller fel. Det vet man bara själv och jag har kommit så långt att jag har självförtroendet för det och jävlaranamma. Det kan ju krävas en del, var fem år sedan som jag pluggade seriöst sist. Skulle bara uppdatera i denna förvirrande värld av engelska ord och beslut jag har att ta. Det jag är mest besviken på är att jag måste stå ut med ännu en svensk vinter innan jag åker och att är nästan ett år kvar. Men däremot så får jag se ännu en svensk sommar med festivaler och uteställen. Finns bra och dåliga sidor med allt. Nu ska jag ut i solen innan den försvinner för dagen. Ikväll blir det Avatar i 3D med Maria.

 Taket rasar in av snö, bussarna fastnar i en ej befintlig backe och tågtrafiken får panik. Vad gör Sverige när en orkan kommer, eller jordbävning? Trodde ändå att husen här skulle klara av snö, men inte. Tänker på IKEA huset i Torsvik, där de anställda bara skickades till huset bredvid för att jobba vidare, inte hem. Galet! Jag fasar över min tågresa torsdagkväll. Har en känsla av att det kommer något snökorn som förstör för mig. Då har det gått för långt! Och vaddå inte resurser att sätta in? Hur många arbetslösa finns det inte som gärna ställer upp. Och det ska väl inte ta flera dagar att fixa tågbanan, att man måste sätta in militären. Jag skäms verkligen. Tur att jag förhoppningsvis ska till ett annat land. Har jag sagt att det kan bli tre år?.....