Ibland önskar jag. Ibland hoppas jag. Och ibland vet jag, att på nåt sätt blir det bra. Jag ler lite för mig själv när jag kommer på mig, att jag har varit mig själv en hel dag. Jag ler lite extra när jag kommer på mig själv med att ha gått leendes genom halva varuhuset, bara av det där speciella hejet. Jag myser och ryser, visst finns det en framtid. Vad den innebär vet jag inte, men jag litar på mitt öde. Tror på att det tar mig dit jag vill och mår bäst. Man ska inte leka med ödet och kalla mig löjlig eller vad du vill, men det finns en plan för oss alla. Det finns en anledning till att du får genomlida både det ena och det andra. För att göra dig starkare och göra dig redo för något större. Men jag vet att prövningar gör en starkare. Både själsligt och till sinne. För ett tag sen sa jag till taggen i mitt hjärta, att anledningen den har hamnat där är för att jag ska lära mig att förlåta, glömma och gå vidare. Kanske inte just i den följden, men det är tre starka ord som ska lära mig livet. Sentimental? Kanske, men nått måste man ju tro på...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag håller på att expandera, roligt det lät. Och nu tror jag att ni kan få se min nya sida. Det skrämmer mig lite att visa den för den är till för min framtida resa, så blir den inte av så kommer jag lägga ner den nya bloggen också. Den ser annorlund...

Jaja, nu så får jag väl ta i med tårna om det ska bli ett bra inlägg. Inget viktigt längre, men när har det någonsin varit det. Jag är fortfarande inte klok på hur jag ska tolka allt som sker runt mig. Vad betyder det att du ler som en galning mot mi...

Var ett tag sedan nu. Sorry för det, men vet inte vad jag ska uppdatera om. Denna bloggen blir mindre och mindre intressant och viktigt för mig. Den startades för att jag behövde samla mina tankar någon annanstans än i huvudet. All förvirring och sor...

Jag har försökt nu att hitta ett namn till min nya blogg, min nya värld. Men alla namn som jag kommer på och passar mig är upptagna. Det är redan gjord en blogg med de namnen, men som inte skriver i den, inte ens har gjort ett första inlägg. De som h...

Som i en dröm. Kanske inte just då, men nu i efterhand så känns det som att jag har drömt allt. Har det verkligen hänt? Har jag öppnat upp mig så och gjort mig sårbar? Har jag lagt alla kort på bordet och låtit någon annan ta över huret? Jag är fakti...